Från hemtjänst till specialist

Josefine har jobbat inom hemtjänsten i sju år, och kände att hon ville ta nästa steg. Det var en specifik händelse som väckte hennes intresse för palliativ vård. ”Jag och en kollega hittade en av våra vårdtagare avliden. Plötsligt stod vi där och visste inte riktigt vad vi skulle göra. Det fick mig att fundera på hur vi egentligen arbetar med döden och hur vi kan göra det bättre,” berättar hon.

Strax efter den upplevelsen började Josefine läsa om hur hon kunde fördjupa sig inom palliativ vård, sökte en specialistutbildning för undersköterskor och blev antagen. Två år senare var hon klar och det dröjde inte länge innan hennes nya kompetens gjorde henne eftertraktad på arbetsmarknaden.

Fick jobb direkt – var enda sökande

Att intresset för specialistutbildade undersköterskor ökar har Josefine märkt. ”I Alingsås satsar man verkligen på äldreomsorgen och arbetar för att fler specialistundersköterskor ska finnas inom äldreomsorgen.”

Efter examen såg Josefine att man i kommunen annonserade för flera tjänster för undersköterskor med specialistutbildning. ”Jag sökte och insåg att jag var den enda sökande med rätt utbildning. Det kändes nästan konstigt, men samtidigt blev det en fördel – jag kunde välja och vraka”, säger hon.

Löneök på nästan 8 000 kronor

Nu har Josefine fått en tjänst inom äldreomsorgen, där hennes uppdrag är att arbeta med demensvård och fyspatienter. ”Jag ska stötta chefen, handleda kollegor och vara en länk mellan vårdteamet, rehab och anhöriga. Det känns otroligt spännande!”

Att vidareutbildningen skulle leda till bättre arbetsuppgifter var väntat, men att det också skulle ge ett så stort lyft i lönekuvertet blev en positiv överraskning. ”När jag kollade upp vad denna typ av tjänst genererade i lön var det en enorm skillnad, och det känns skönt att ha en lön som speglar den kompetens och det ansvar jag har,” säger Josefine.

Hon betonar att det är viktigt att våga förhandla när det gäller lön. ”Jag ringde faktiskt lönechefen och kollade vad som gällde. De sa att jag absolut skulle stå på mig, och det gjorde jag. Det är så lätt att bara acceptera första budet, men det lönar sig att förhandla” menar Josefine.

Halvfartsstudier passade livspusslet

Utbildningen som Josefine läste var en vidareutbildning som gick på halvfart, vilket passade henne bra. Det gjorde att hon kunde fortsätta arbeta och att hon kunde göra sin praktik där hon arbetade. ”Mina två barn bor hos mig varannan vecka, så jag planerade studierna noga. När barnen inte bodde hos mig pluggade jag intensivt och såg det som ett jobb. Det krävs disciplin, men det gick bra!” förklarar Josefine.

Studierna gjorde att Josefine fick en djupare förståelse för arbetet. ”Jag började genast applicera mina nya kunskaper i jobbet, och jag försökte också dela med mig till kollegor som var intresserade. Att lära sig att arbeta utifrån de fyra hörnstenarna (symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd) inom palliativ vård är den viktigaste biten jag tar med mig” berättar Josefine.

Fler borde våga ta steget

Trots det stora behovet av specialistundersköterskor är inte tillräckligt många som vidareutbildar sig. ”Jag tror att många är bekväma. Det känns kanske svårt att börja plugga igen, särskilt om man har jobbat länge. Men det är verkligen värt det! Man får mer utvecklande arbetsuppgifter, en bättre lön och chansen att påverka arbetet på ett helt annat sätt,” säger Josefine.